Soderasenfast.se – Allt om bostäder!

Att hålla ögonen på vid husköp

Den som står i begrepp att flytta till en ny bostad eller av någon annan anledning ska förvärva en fastighet har en mängd saker att ha i åtanke. Fastigheten ska dels matcha de behov som man som köpare har, och även ses i ljuset av vad som är genomförbart, sett till fastighetens storlek, geografiska läge och allmänna skick. Kort sagt: det finns mycket att hålla ögonen på vid husköp. Här återfinns en del av detta och tips om hur man som blivande eller nybliven fastighetsägare kan agera.

Att lära sig husets abc är något som kräver både ett vaket öga och goda insikter i hur dels en fastighet fungerar och vad beträffar dess tänkta funktion och kondition i största allmänhet. Det finns en mängd vid första anblicken uppenbara aspekter som kan vara nyttiga att titta närmare på. En sådan är givetvis de förhållningsregler och lagar som reglerar allt från själva förvärvet av bostaden eller lokalerna till hur man bör upprätthålla dess standard, sett exempelvis till säkerheten både för boende och för omgivningen. Läckor och andra fuktrelaterade skador är uppenbarligen till besvär för den som bor eller verkar i fastigheten men kan också vara det för grannar och för gemensamma angelägenheter som avlopp och ledningar.

Mer än ett vackert yttre
Ett hus kan vara vackert och välkonstruerat, sett till både byggarens avsikt och till den potentielle köparens öga. Dock finns andra saker som kan påverka, sådant som man kanske inte ser med blotta ögat. Exempel på detta är byggnadsmaterialen och den inverkan som dessa har på helheten. En bra mäklare har naturligtvis koll på saker som detta och varken vill eller får riskera att hamna i segdragna processer med missnöjda kunder. Det är noga reglerat hur länge tidigare ägare och andra aktörer är ansvariga för byggnadens skick, även efter att ägarbytet genomförts.

Oavsett om man talar om större villor, mindre fritidshus eller om tillfälliga boenden, som studentrum så är det viktigt att veta vem som är ansvarig för vad, vilka regler som gäller och hur man hanterar tekniska aspekter. Det finns all anledning att läsa på kring detta och det finns gott om fakta som underlättar husköp och andra bostadsbyten.

Hyresrätt eller bostadsrätt?

Maria Bostad 20 februari, 201523 februari, 2015Bolag, Bostäder, Bostadsrätt, Hyresbostäder 0 Comment

Den svenska bostadsmarknaden är i dag konstruerad så att det finns ett antal boendeformer för lägenheter. Av dessa är bostadsrätt och hyresrätt de överlägset vanligaste. Faktum är att du alltid behöver ta beslutet om du vill bo i en bostadsrätt eller hyresrätt när du ska flytta. Sällan är det lätt att du får ett smörgåsbord av lägenheter att välja på och du får sedan göra ditt val i lugn och ro. Snarare är det så, särskilt i större städer, att du får nöja dig med det du får – vilket ofta kan vara ett kontrakt i andra och tredje hand.

Ändå kan det vara bra att veta vad en bostadsrätt respektive hyresrätt har för- och nackdelar innan du ger dig ut på lägenhetsjakt. Genom att komma väl förberedd med information kan du lättare koncentrera ditt sökande efter specifika boendeformer. Det underlättar markant när du exempelvis ska prata med en mäklare om du vet vilken typ av boendeform som passar just din situation bäst, och du sparar mycket tid när du bläddrar igenom bostadsannonserna om du kan sålla bort ointressanta objekt vid en första anblick.

En majoritet av svenskar som flyttar hemifrån får en hyresrätt som första bostad. Det innebär att du betalar en hyra till ett fastighetsbolag som hyr ut lägenheten åt dig. Ofta kan det ske på uppdrag av kommunen, men det kan också ske privat. Det kan vara bra att veta vilken typ av bolag som hyr ut lägenheten eftersom du bör ställa dig i en bostadskö. De flesta hyresrätterna delas nämligen ut till hyresgäster efter en given turordning, där de som köat längst står först i kön och får tillgång till hyresrätten. Eftersom det inte är någon större avgift i form av en lösensumma gör det att även människor från underprivilegierade bakgrunder får chansen att skaffa en bostad.

En bostadsrätt fungerar på ett annorlunda sätt. Då betalar du en större summa pengar i avgift för att köpa bostaden, och du betalar sedan bara en månadsavgift till bostadsrättsföreningen för skötsel av fastigheten. Den är nästan alltid lägre än motsvarande hyra för en hyresrättsgäst, men i gengäld får bostadsrättsägare ofta betala amorteringar och ränta på banklånet. Undantaget är den som äger sin bostadsrätt helt och hållet, men det kräver ofta arv eller en hög inkomst. Något som lägenhetsinnehavare sällan behöver befatta sig med är installation av exempelvis värmepumpar – det behöver dock husägare kolla upp.

Fastighetsmäklare

Maria Bostad 14 augusti, 201427 augusti, 2014Ekonomi, Erfarenhet, Fastighet, Kurser, Mäklare, Studier, Universitet, Utbildning 0 Comment

När man ska köpa eller sälja en bostad eller en fastighet är det mycket man måste tänka på. För att försäkra sig om att allt går rätt till vänder sig många till en fastighetsmäklare, som fungerar som en slags medlare mellan säljaren och köparen, och är expert inom sitt område.

En mäklare förmedlar inte bara hus, utan också till exempel tomträtter, bostadsrätter, arrenderätter och hyresrätter. Att mäklaren är en medlare innebär att mäklarnas yrkesetik påbjuder att alla mäklare ska ta hänsyn till köparens och säljarens intressen i lika stor utsträckning. Det är dock i de allra flesta fall säljaren som har anlitat mäklaren, och som således är mäklarens kund. Det är därför tillåtet för mäklaren att särskilt beakta kundens ekonomiska intressen. Det ligger ju dessutom även i mäklarens intresse att fastigheten säljs för ett så högt pris som möjligt, eftersom mäklarens arvode ofta beräknas som en procentandel av försäljningspriset. Mäklaren får dock aldrig gå utanför lagens gränser genom att till exempel tiga om kända fel i fastigheten för att få upp priset.

I mäklarens skyldigheter ingår också en så kallad rådgivningsplikt och att upprätta de olika juridiska dokument som krävs för att köpet ska vara giltigt, till exempel köpehandlingarna. Många mäklare erbjuder också andra tjänster, som dock inte ingår i deras skyldigheter. Exempel på detta kan vara fotografering av bostaden för annonser och förberedande ”homestyling” inför fotograferingen för att göra bostaden mer attraktiv för spekulanter.

Att förmedla fastigheter professionellt är sedan 1984, då fastighetsmäklare blev ett yrke som regleras av staten, förbehållet endast jurister och fastighetsmäklare som är registrerade hos Fastighetsmäklarinspektionen, FMI. FMI är den statliga myndighet som ansvarar för att överse fastighetsmäklare i Sverige. För att bli en registrerad fastighetsmäklare ställs vissa krav på utbildning och erfarenhet. Du måste ha läst minst 120 högskolepoäng, motsvarande två års heltidsstudier, vid en högskola eller ett universitet. Dessa poäng ska fördelas på kurser som behandlar ämnena fastighetsförmedling, civilrätt, fastighetsrätt, skatterätt, ekonomi, byggnadsteknik och fastighetsvärdering. Förutom detta måste du genomföra en tio veckor lång praktik hos en fastighetsmäklare som redan är registrerad hos FMI. Registreringen fungerar som en kvalitetsgaranti för potentiella fastighetssäljare eller -köpare, som vet att det är säkert att anlita en registrerad mäklare.

Om du är intresserad av att bli mäklare erbjuder flera universitet i Sverige de kurser som krävs.

Studentbostäder

Maria Bostad 10 augusti, 201427 augusti, 2014Aktör, Boende, Bostäder, Föreläsningar, Hyresbostäder, Organisation, Studentbostäder, Studenter 0 Comment

Under den tid av våra liv som många av oss är universitetsstudenter flyttar många också hemifrån för första gången. En del gör det för att de ska studera i en annan stad, andra för att få känna på friheten och självständigheten. Det första boendet är en viktig grund för att få en bra start i sitt vuxna liv, och en förutsättning för att känna trygghet medan man hanterar föreläsningar, tentor och allt annat som följer med livet som student.

För de som befinner sig i just detta skede i livet finns speciella studentbostäder. Det är bostäder som endast kan sökas av just studenter, eller mer specifikt ”person inskriven vid studiemedelsberättigande eftergymnasial utbildning”. Studentboendena är i princip uteslutande hyresbostäder, och kan vara i form av en lägenhet med ett eller flera rum, eller ett rum i en studentkorridor. I en korridor delar de boende på vissa gemensamma utrymmen som kök och vardagsrum, och i vissa fall även badrum. Studentkorridorer utsätts vanligen för mycket slitage på grund av den höga omsättningen av boende. Det kan då vara viktigt att ha tillgång till en fastighetsförvaltare som tar hand om lokalerna, och därmed ökar trivseln. Du hittar professionella lokalvårdare och fastighetsförvaltare på Rubin.nu.

Studentbostäder kan tillhandahållas av flera olika aktörer. Det kan handla om så kallade studentbostadsföretag, som bedriver sin verksamhet med vinstsyfte. I vissa städer finns också studentbostäder som ägs av olika studentföreningar eller -kårer, och som bara finns tillgängliga för medlemmar i föreningen eller kåren. Ett exempel på det sistnämnda är Stiftelsen Stockholms Studentbostäder (SSSB) som grundades av Stockholms Studentkårers Centralorganisation 1958, vars bostäder bara är tillgängliga för studenter som är medlemmar i en kår som är ansluten till deras organisation.

Trots att det finns flera aktörer som tillhandahåller studentbostäder råder det dock stor brist på boenden i alla större studentstäder. Kanske värst drabbade är studenterna i Stockholm, där nybyggnationen av studentbostäder helt avstannade 2010, trots att det skulle behöva byggas mellan 7000 och 8000 nya bostäder för att täcka behovet. Många studenter tvingas därför att tacka nej till utbildningar de kommit in på för att de inte hittar boende. Andra lever från dag till dag och hyser in sig tillfälligt hos vänner i hopp om att hitta något mer permanent. Bristen på studentbostäder är en ständigt aktuell fråga, och ett av de senaste förslagen på en lösning kom från Boverket i februari 2014, då man föreslog att studentbostäder ska kunna vara så små som 17 kvadratmeter. Framtiden får utvisa om det hjälpte eller inte.

Fastighetsbolag – Akademiska Hus

Maria Bostad 19 juli, 201427 augusti, 2014Aktiebolag, Fastighet, Högskolor, Hyra, Lokaler, Universitet, Utbildning, Verksamhet 0 Comment

Ett fastighetsbolags verksamhet går ut på att sälja, köpa och förvalta fastigheter, och genom intäkter från hyra och vinster från försäljningarna skapa vinst i företaget. I Sverige finns det två generella kategorier som fastighetsbolagen kan delas in i: allmännyttiga fastighetsbolag och privata fastighetsbolag. De förstnämnda ägs av staten eller av en kommun, och drivs endast för att tillhandahålla fastigheterna, det vill säga utan vinstsyfte. Fastigheterna som ägs av allmännyttiga fastighetsbolag brukar till största delen bestå av hyresrätter. De privata fastighetsbolagen, å andra sidan, har ett rent vinstsyfte med sin verksamhet. De äger ofta olika typer av fastigheter.

Ett fastighetsbolag som inte passar in i någon av dessa två generella kategorier är faktiskt Sveriges näst största: Akademiska Hus. Akademiska Hus är ett aktiebolag som ägs av staten. Från och med 1918 hade alla statliga myndigheters lokalfrågor hanterats av ett statligt verk som hette Byggnadsstyrelsen. När Byggnadsstyrelsen avvecklades 1993 fördelades verkets ansvarsområde på flera olika myndigheter och statligt ägda bolag, däribland Akademiska Hus.

Akademiska Hus’ uppdrag från regeringen är således att äga och förvalta fastigheter som används av Sveriges universitet och högskolor. Bolaget är idag främst i Sverige vad gäller fastigheter som är specialanpassade för forskning och utbildning. Akademiska Hus har sitt huvudkontor i Göteborg, men bedriver sin verksamhet i hela Sverige, då bolaget är uppdelat i sex regioner. Bolagets norra region hamnade i blåsväder 2012, då SLU, Sveriges Lantbrukaruniversitet, ville bygga ut sina lokaler i regionen. Konkurrensverket krävde då i domstol att Akademiska Hus skulle betala böter på 3 miljoner kronor. Detta eftersom ett kontrakt skrivits med en byggnationsleverantör utan att en offentlig upphandling gjorts. Kritik har även riktats mot Akademiska Hus från universitetens sida, då bolaget anklagats för att ta ut oskäligt höga hyror jämfört med marknadspriset.

Vid bildandet 1993 tog Akademiska Hus AB över ansvaret för 1 350 000 kvadratmeter, vars värde vid den tiden uppgick till 7,8 miljarder kronor. Detta var dock inte bolagets hela ansvarsområde, då ytterligare 820 000 kvadratmeter skulle tillkomma ett år senare, efter att vissa spörsmål angående fastigheternas ägare utretts. Priset för de tillkomna fastigheterna var då 5,6 miljarder kronor. Om du vistas i lokalerna på ett universitet eller en högskola i Sverige är därför sannolikheten stor att de förvaltas av Akademiska Hus AB – på gott och ont, enligt somliga.