Den svenska bostadsmarknaden är i dag konstruerad så att det finns ett antal boendeformer för lägenheter. Av dessa är bostadsrätt och hyresrätt de överlägset vanligaste. Faktum är att du alltid behöver ta beslutet om du vill bo i en bostadsrätt eller hyresrätt när du ska flytta. Sällan är det lätt att du får ett smörgåsbord av lägenheter att välja på och du får sedan göra ditt val i lugn och ro. Snarare är det så, särskilt i större städer, att du får nöja dig med det du får – vilket ofta kan vara ett kontrakt i andra och tredje hand.
Ändå kan det vara bra att veta vad en bostadsrätt respektive hyresrätt har för- och nackdelar innan du ger dig ut på lägenhetsjakt. Genom att komma väl förberedd med information kan du lättare koncentrera ditt sökande efter specifika boendeformer. Det underlättar markant när du exempelvis ska prata med en mäklare om du vet vilken typ av boendeform som passar just din situation bäst, och du sparar mycket tid när du bläddrar igenom bostadsannonserna om du kan sålla bort ointressanta objekt vid en första anblick.
En majoritet av svenskar som flyttar hemifrån får en hyresrätt som första bostad. Det innebär att du betalar en hyra till ett fastighetsbolag som hyr ut lägenheten åt dig. Ofta kan det ske på uppdrag av kommunen, men det kan också ske privat. Det kan vara bra att veta vilken typ av bolag som hyr ut lägenheten eftersom du bör ställa dig i en bostadskö. De flesta hyresrätterna delas nämligen ut till hyresgäster efter en given turordning, där de som köat längst står först i kön och får tillgång till hyresrätten. Eftersom det inte är någon större avgift i form av en lösensumma gör det att även människor från underprivilegierade bakgrunder får chansen att skaffa en bostad.
En bostadsrätt fungerar på ett annorlunda sätt. Då betalar du en större summa pengar i avgift för att köpa bostaden, och du betalar sedan bara en månadsavgift till bostadsrättsföreningen för skötsel av fastigheten. Den är nästan alltid lägre än motsvarande hyra för en hyresrättsgäst, men i gengäld får bostadsrättsägare ofta betala amorteringar och ränta på banklånet. Undantaget är den som äger sin bostadsrätt helt och hållet, men det kräver ofta arv eller en hög inkomst. Något som lägenhetsinnehavare sällan behöver befatta sig med är installation av exempelvis värmepumpar – det behöver dock husägare kolla upp.
